torsdag 24 februari 2011

Puckopellen

Puckopellen är bara förnamnet...

Fy, jag får snart panik. Bara en liten tanke på framtiden får mig att brista i gråt. Helt ärligt. Jag vill inte sluta skolan. Jag är inte alls redo att gå ut i stora världen, jag vet ingenting. Känner mig så sjukt liten. Jag vet inte vad jag vill bli eller vad jag ska göra.

Jag önskar att tiden inte gick så fort. Önskar att jag inte skulle vara så velig.

BAJS!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv nått fint!